some did young

Det bästa just nu är att träningen går så jäkla bra! känner mig back on track, har dragit på mig ett mega skavsår men hård träning ska känas, eller hur?! det sämsta är att varje dag är en dag full med stress som följer med hem, den slår nästan omkull mig. och jag pratar om den här jävla stressen som om att det är en person, har det inte gått förlångt då? ett bevis på att vår relation har varit för långvarig. känns som att stressen kan bli min undergång, därför har jag bestämt mig för att imorgon ha ett samtal, jag klarar inte av att ha det så här. nu när jag har så mycket annat som jag stör  mig på gör att allt annat som jag irriterat mig på får vila, ganska skönt att vila dom tankarna, kanske glömer jag dom? man kan ju alltid hoppas....
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0